Snart dags för nationellt bostadsrättsregister

Regeringen har lagt fram ett omfattande lagförslag om att införa ett nationellt bostadsrättsregister i Sverige som riksdagen nu fattat beslut om. Reformen innebär en av de största förändringarna på bostadsrättsområdet på många år och syftar till att skapa ökad trygghet, bättre insyn och säkrare hantering av bostadsrätter och pantsättningar. Registret ska föras av Lantmäteriet och omfatta samtliga bostadsrätter i landet.

Bakgrunden till reformen är att dagens system i stor utsträckning bygger på att varje bostadsrättsförening själv ansvarar för sina medlems- och lägenhetsförteckningar. Regeringen konstaterar att det i dag finns cirka 30 000 aktiva bostadsrättsföreningar och över 1,2 miljoner bostadsrätter i Sverige. Samtidigt uppgår bolån med säkerhet i bostadsrätter till mycket stora belopp, vilket enligt regeringen motiverar ett mer enhetligt och rättssäkert system.

En central del av reformen är att upplåtelser, överlåtelser och pantsättningar av bostadsrätter ska registreras i det nya registret. Förslaget väntas få flera praktiska konsekvenser för bostadsrättsföreningar. Regeringen bedömer att administrationen kring pantnoteringar kommer att minska eftersom föreningarnas styrelser inte längre behöver hantera samma typ av registreringar manuellt. Samtidigt måste föreningarna lämna uppgifter till Lantmäteriet för att bygga upp registret, vilket innebär vissa initiala kostnader och ett visst merarbete.

Regeringen framhåller också att ett centralt register kan minska risken för bedrägerier och ge banker, mäklare och köpare bättre information om pantsättningar och ägarförhållanden.

De nya reglerna kommer huvudsakligen träda i kraft den 1 januari 2027 och Lantmäteriet kommer då fastställa föreskrifter för insamling av uppgifter till bostadsrättsregistret från bostadsrättsföreningar.